jag är en riktig periodare när det gäller gymmet. Jag sätter ju helst på mig löpskorna och springer, även fast det varit glest mellan rundorna nu ett par veckor, motivationen och orken har inte varit på topp. Jag har låtit ursäkterna ta överhand, inte bra. Finns egentligen inga ursäkter till att inte röra på sig. Dagens spöregn gjorde att det bara fanns ett alternativ, gymmet. Jag pallar helt enkelt inte att ge mig ut och springa i spöregn. Det fick bli 40 min på Crosstrainer och 10 min trappmaskin. Annars är ju jag ett gympafreak, men ska nog försöka träna lite mer på crosstrainermaskinen. Man bli ju grymt trött och det känns att hela kroppen tränas. Nu skulle jag vilja varva träningen med kanske nått core pass i veckan, vill verkligen inte förlora bålstabiliteten, den känns verkligen fortfarande svajjig trots ordentlig träning hela sommaren.

Men det är konstigt det där med självbilden. När jag slutar träna regelbundet så sjunker hela bilden rakt ner i golvet. Trots att jag gått ner nästan 20 kg nu sen graviditeten (10 kg försvann direkt efter att Tyra föddes, så 10 kg var min trivselvikt efter att ha rört på mig för lite under senare delen av graviditeten, ångrar det idag) så tycker jag att jag ser exakt likadan ut nu som i januari. Men jag vet att lite regelbunden träning kan råda bot på det. Jag har ungefär 4 kg kvar tills jag är på samma vikt som innan graviditeten. Men kroppen kommer nog aldrig se ut som den en gång gjorde. Och det är väl tur det, att det syns att man burit och fött fram ett barn, det ska man va stolt över!

...jag gjorde det här:



en glad och nöjd halvmara deltagare, precis efter målgången. Nu har jag kommit efter med den riktiga löpningen. Har bara varit ute och njutningsjoggat sen halvmaran. Skärpning med det nu, dags att lägga in några hårda löppass igen, men jag får nog avvakta ny medicin, min kropp orkar inte just nu känns det som.

igår körde jag backträning under löppasset. Jag har en jobbig backe på en av mina rundor, jag tog den tre extra gånger. Idag har jag ont i rumpan Det betyder antingen att jag gjorde en bra insats och gjorde en bra kvalitetslöprunda. Eller, så betyder det att jag är otränad och att min stjärt behöver en hel del träning. Jag har inte bestämt mig för vad som är svaret.

Jag vill ha nya löpardojjor. Jag är såld på Asics och har haft dem de senaste tre löparskorna. Nu är det dags att skaffa ett par nya skor som ska nöta asfalt i sommar. Jag har läst igenom lite test och så, jag vet att det finns många skor som är bra, ändå är det dessa som jag fastnar för:



ASICS GEL 1150 W

fast jag borde kanske även provspringa dessa, har hört att dem ska vara bra också:


ADIDAS SUPERNOVA SEQUENCE W

Svåra val. Ska nog ta mig till Löplabbet och provspringa lite snart, se vad jag fastnar för. Men bli inte förvånade om det blir ett par nya Asics.

är på nått sätt nyckeln att få till bla egentid och träning när man har en småtting. Jag kan bara ana hur det måste vara med flera barn, men det blir jag väl varse om senare i livet och kommer då att tycka att ETT barn var ju INGENTING. Jag visste att jag behövde ta tillfället i akt att springa idag eftersom jag inte gjort det på ett par dar, dessutom har jag haft ett par krämpor att springa bort, som en envis djup huvudvärk som vägrar släppa taget om mitt huvud. Det fanns bara en utväg eftersom jag inte har en "jogging" vagn, det var att stoppa ner ungen i sin vanliga vagn och ge sig ut. 7 km lyckades jag ta mig runt utan besvär men sedan vart det tugnt för axlarna. Är väl en vanesak att lära sig att springa med vagn. Men första steget är taget, och jag fick träning trots att jag är helt själv idag och ikväll.

dessutom kom ett otroligt fint inbjudningskort från min syster idag, tänk vad mycket skoj som händer vår familj just det här året! 2010 är ett år med en massa goda nyheter och histoiska händelser i vår familj, allt händer på samma gång, som det brukar göra.


kan man få en finare inbjudan?

Dessutom så kom Tyras badbyxor från Imse Vimse idag. Som jag skrev tidigare så vart det ett fel när jag skulle betala, men dem ringde och ordnade det där med mig, och idag när byxorna kom så hade dem dessutom skickat med en liten present "för besväret". Gulligt va!


ekologisk barntvål och tvättlappar i ekologisk bomull, present från Imse Vimse, jättefint!

Förutom löprundan så har Tyra och jag mest varit inne idag. Hon är snorig och snörvlar hela tiden, nu ligger hon och sover och jag hör ända hit hur det snörvlas i näsan, jag kan nog förbereda mig på en natt med en del koksalt och nässugande för att lilla fröken ska kunna sova. Tyra verkar vara jättekänslig mot snuva och sånnt, hon blir arg och vaknar lätt, gäller att försöka hålla näsan så snorfri som möjligt.....


Tyra omringad av sina leksaker, hon gillar skarpt mycket saker.


mammas knubbis!

Idag hände det äntligen. Jag tog modet till mig och gav mig ut på den första löprundan sen graviditeten. Jag slutade ganska tidigt att springa eftersom jag dels var konstant trött de första 2 månaderna jag blev gravid, och dels för att jag märkte hur mycket sämre det gick att springa. Så det har väl gått nästan exakt ett år sedan jag senast snörade på mig skorna och sprang.

Målet för iår får bli en bra miltid, kanske Tjejmilen och Hellasloppen får bli mina enda race iår, känns som en lagom start. Nästa år kanske jag ger mig på Stockholm Halvmarathon. Sara, jag kommer aldrig blir galen (och vältränad) nog att springa ett marathon, tyvärr. Jag har inte psyket till det. Krävs ett snäpp till i hjärnan och benen som jag har försökt komma upp till men som liksom aldrg funkar.

Dagens runda blev 6 km. Det kommer bli min "målrunda". Jag utgår från den nu ett par veckor framöver och försöker förbättra tiden där. Sedan får det bli milrundorna som tar över i sommar. Vill gärna få en bra tid på milen innan nästa vinter. Sedan får jag väl lägga in lite långpass nån gång i veckan också, typ 10-15 km eller nått, bara för att få lite mer kilometer i benen, tills nästa år. Dagens tid blev 42 minuter. Så det gick väldigt sakta, men det var skönt!


Glad och pigg innan


extremt trött efteråt