Idag när vi skulle ut på lite ärenden på morronen så blev Tyra åksjuk och spydde ner hela sig själv och bilbarnstolen, inte kul! Som tur var så var vi två stycken eftersom Markus var hemma på förmiddagen, annars hade det blivit lite jobbigare. Hon såg så bedrövad ut stackars lilla Tyra där hon satt mitt i all sin spya, men vad ska man göra? Ingen idé att stanna för att sätta ner henne på nytt i en nerspydd bilstol, så vi vände tvärt och for raka vägen hem utan att stanna. Hon blev så nöjd så när vi kom hem och hon fick sitta och plaska i badet och äta pannkakor och hur mycket banan hon ville till lunch.

I eftermiddags så testade vi leklandet Kaatach som ligger här i Tyresö, Tyra hade gott sällskap av Lukas. Hon vart väl aldrig riktigt på topp igen lillstackarn efter bilfärden, och dessutom en förkortad lunchsiesta eftersom jag petade lite väl mycket på henne när jag skulle lämna vagnen utanför leklandet, men hon tog igen det senare, så hon var speedad som vanligt här på kvällen. Hon har mest velat släppa och stå själv, det är kul men lite läskigt fortfarande tycker jag. Det har tagit lika lång tid för henne att lära sig stå stadigt utan stöd, som för hennes mor att sluta vara sån hönsmamma och som ska dit direkt och se till så hon inte ramlar. Jag har börjat lära mig att hon faktiskt inte ramlar, hon står ganska stadigt, plus att det inte gör ondare än de vanliga fallen hon gör när hon forcerar fram mot möblerna. Gud, jag kom ihåg i somras när hon precis lärt sig dra sig uppåt mot möbler, ungen hade bulor och blåmärken överallt. 

En dag på leklandet. Och när Tyra är trött och blir på sitt allra gosigaste humör så händer det att även Lukas får sig lite pussar, kramar och allmänt gos. Förra gången hon vart lite gosig på Lukas så fullkomligt kastade hon sig i hans knä och borrade in huvudet i magen på han. Det stannade vid nån puss och lite kramar idag.

Allt oftare så går hon också på knäna, hon gjorde det extra mycket på de mjuka mattorna på leklandet, hon går så ibland med gåvagnen också. Ser lite konstigt ut, som att hon hoppar fram liksom, hon ser ut som en liten skuttande kanin.


Tyra skuttar sig fram i livet.

Tyra börjar mer och mer vilja vara lite för sig själv och leka i lite mysigare ställen. Här hemma går hon ibland under köksbordet med nån leksak och vill sitta där och pilla för sig själv. Idag gick hon iväg och in i små hus som fanns där, och satt där inne själv och lekte och pratade lite. Jag undrar om det kanske börjar bli dags att göra nån liten koja till henne som hon kan krypa in i när hon vill. Så kan hon önska sig ett sånnt där litet lektält i julklapp eller födelsedagspresent, så kan man inreda den med lite kuddar och gosedjur tänkte jag.

I övrigt vad gäller hennes utveckling så tycker jag (och även andra som umgås med Tyra) att hon börjar visa lite tydligare tjejigare drag, om man nu kan säga så? Eller är det kanske bara personlighetsdrag, iallafall så är det saker som JAG förknippar som lite tjejigt, men killar kan såklart vara precis likadana. Men hon har börjat fnissa eller fnittra ibland, hon blir kramigare och pussigare för varje dag tycker jag, hon kramas också gärna med gosedjur och dockor. Hon ser också lite tjejig ut när hon blir förnärmad eller generad, det blir hon ganska ofta, speciellt om det kommer nått barn eller bebis och petar på henne i ansiktet eller magen och hon inte är beredd på det, då vänder hon bort huvudet mot axeln och skakar på sig. Jag antar att det är viktigt att uppmärksamma nu hennes små personlighetsdrag, om hon inte vill ha nån bebis som sitter och petar henne i ansiktet så ska man ju inte tvinga henne till det. Efter ett tag så brukar Tyra finna sig i situationer och själv ta kontakt. Men hon vill oftast vara den som inititerar kontakt för att hon ska känna sig helt bekväm. Jag tror inte hon är speciellt blyg, bara mer avvaktande och vill känna in situationen lite. Sånn är Tyra liksom, det är hennes grej.

Tyra blir mer och mer lik mig, hon börjar bli riktigt smart, måste ju komma från mamma tycker man.

Just nu är det den där gåvagnen som gäller här hemma, Tyra har hållit på hela förmiddagen med den, och efter ett tag så lessnar man lite på att hjälpa henne med att vända och fixa med den där vagnen, man behöver en paus liksom. Jag gick helt enkelt in i köket och började förbereda lunch istället, tänkte att hon ger väl upp och hittar nått annat att leka med när det tar stopp. Men efter en stund så hör jag hur hon liksom fortsätter att gå med den där vagnen, otroligt om hon lärt sig svänga och backa med den såfort. Men icke, hon är smartare än så. Hon drar den BAKLÄNGES tillbaka igen, slipper hon besväret med att vända runt den. Sådär höll hon på, fram och tillbaka. Hon skulle väl hålla på än om det inte vart en paus för lunch och sova.


Tyra kom på knepet!

Idag har vi haft en playdate med underbara Lee och hennes mamma, hela vägen från Birkastan. Lee är några månader yngre, och Tyra ser såklart till att lära henne allt hon vet. Tyra är ju inte sådär jättefascinerad av bebisar i hennes ålder, hon vill ju helst leka med större barn, men med Lee så var hon förvånansvärt snäll. Kanske för att Lee är tuff och tar tillbaka leksaker, och vågar sig på att ta Tyras, sånnt behöver Tyra lära sig.



söt som socker, och kanske en framtida bästis.

Tyra har nog klivit rakt in i en sånn där utvecklingsfas. Läste lite om det i den där boken som alla har, Tyra är nu på sista kapitlet i boken. Herregud, hur hamnade vi där, sista kapitlet, är hon stor nu då? En sak som stämde väldigt väl var det där med att vilja sätta ihop saker. Förut ville ju Tyra riva ner saker och dra isär grejer, nu är hon mer intresserad av att sätta ihop sakerna istället. Duplobitar kan hon sitta med i en evighet, dra isär, sätta ihop. dra isär, sätta ihop. Men hon har även börjat att försöka få ner klossar och sånnt i klosslådan i hålen. Det går ju inte alls såklart, men det är nått nytt hon har kommit på iallafall att hon ska försöka med. När Tyra är i en sånn där fas så märker man det väldigt väl. Hon tappar aptiten, har svårt att komma till ro, speciellt på dagarna har hon svårt att sova, och så är hon gnällig och lynnig. Hon brukar komma ur de där faserna på nån eller några dagar. Annars så vill hon stå själv och gå med gåvagnen och hålla oss i ena handen oftare, eller nästan jämt när vi är hemma. Hon blir bättre och bättre, övning ger ju färdighet. Vi "tjatar" aldrig på Tyra eller försöker få henne att träna på vissa saker, utan vi låter henne själv visa när hon är redo för nått. Som det här med gåvagnen. För några dagar sen så var det helt plötsligt världens roligaste leksak igen. Bara sådär. Hon har inte varit intresserad på över nån månad, men nu så är det hennes bästis.

tycker om att gå och hålla mamma i handen

att gå med gåvagnen är fasligt kul. Tills det tar stopp.

Måndag, är inte det veckans tröttaste dag? Är inte det den morgonen när en kopp kaffe smakar som allra bäst. Trots att jag inte "jobbar" just nu utan är hemma med Tyra så uppskattar jag fortfarande en måndagsmorgon kaffe. Man blir liksom extra trött på måndagar, trots att jag går och lägger mig och går upp samma tid varje morgon.

Jag har dessutom vunnit ett presentkort på butiken Hjärtat Mitt hos annasara. Vilket sätt att starta en vecka på va! jag som ALDRIG vinner, jag ska köpa mig ett par trisslotter imorgon.

Kom ni ihåg att jag bloggade om att Tyra har en märklig förmåga att lyfta ena benet när hon står upp? Hon har börjat med det sittandes också. Hon ser så himla rolig ut. Men det är väl balansen hon tränar. Hon börjar få riktigt bra balans, och tar sig upp från sittande till stående mitt på golvet nu, och gillar att släppa möblerna och stå själv, men hon vill att man ser det och klappar åt henne. Nu ikväll har hon spatserat runt med sin far, och han har bara hållt i ena handen, så hon har bara haft stöd med en hand. Hon blir nästan lite mallig, ler och klappar åt sig själv. Men vem gillar inte beröm?

Annars så har Tyra inte haft sina bästa av dagar, svårt att komma till ro och somna, och väldigt rastlös när hon är vaken. Hon har varit ute och gått med sin gåvagn största delen av dagen, men varje gång det har tagit stopp så har det varit som att hela marken och världen under henne försvinner totalt. Hon klarar inga motgångar idag. Ska se om jag kan få upp ett video som jag gjorde förut på hur hon tacklar en motgång idag.




Tyra ser ut som en sittande kissande hund med ena benet uppe sådär. Och hon kan sitta så länge, jättelänge. Jättekonstigt.

Idag har vi varit på kalas, så Tyra fick vara kalasfin. Sedan jag uppdaterade programvaran i Iphonen tycker jag att det blir sämre kvalitet på korten, tycker det ofta blir nått gulaktigt över dem, åtminstone de som jag tar inomhus. Den har svårt att hänga med också när man rör sig, vilket gör att korten jag lyckas ta på Tyra blir ytterligare jättedåliga eftersom hon oftast rör sig.



Ni kanske tror att jag gått helt bananas och köpt ytterligare plagg med mopsar på från Me&I, men det har jag faktiskt inte. Den här supersöta scarfen var med i goodiebagen som jag fick av Loppi.se igår. Ibland har man tur med de där goodiebagsen, och får en massa bra saker. Jag träffade bla på söta Stina från minbebis.com igår, och hon fick med sig några extra goodiebags och ska lotta ut några på minbebis sajten, så håll utkik efter det.

"stötte" (läs, tvingade) på Cecilia Blankens igår också och hennes sockersöta Bonnie och passade på att berömma henne för kollektionen.

idag har varit en sånn där härlig dag med en glad och nöjd Tyra, inte ett pip eller gnäll på hela dan. Vi var en sväng till Café Opera och loppi.se och deras 1 års kalas. Det var bla uppträdande och minidisco, så det var musik hela tiden, vilket passade henne bra, hon dansade loss i min famn. Och trots mycket folk, mycket ljud och varmt, så verkade hon trivas som fisken i vattnet. Typiskt att det ska vara just Cafét som hon gillar så mycket, nu är det bara att hoppas att det dröjer 18 år, MINST, innan hon hittar dit igen. Hon somnade i vagnen nästan innan vi ens hann ut därifrån, så det tog musten ur henne iallafall.

Nu ska vi lägga lillfisen och plocka fram lördagsmyset. Vi åt fiskgryta till middag idag, kan jag rekommendera, kändes som den perfekta "första snö" maten. Vi hade saffran i så den blev sådär underbart mustig och len. Och så gillar jag all mat där det ska vara en skvätt vin i, får man ju dricka lite själv också under tiden som det puttrar. Nice.

Efter ett rafflande lotteri med Tyra som lottodragare och Markus som kontrollant, så är vinnaren dragen....



Grattis till Jenny!

Såhär gick det till:

vi hade tur idag, Tyra och jag. Istället för att bli helt själva en hel fredagkväll, så fick vi sällskap av Madde och Lukas. Tyra och Lukas är varandras motsatser, Tyra med sitt humör och bestämdhet, och Lukas med sitt lugn och sin oerhörda snällhet. Men de har varit påtvingade varandras sällskap sedan de bara var ett par veckor gamla. Så Tyra vet vad hon ska göra för att Lukas ska bli ledsen och vice versa. Men det är tyvärr helt omöjlig att samla båda samtidigt på en bild, när de väl sitter och pillar på varandra och smiter iväg ihop till nått rum man inte ska vara i, då har man såklart ingen kamera. De var väldigt bra kompisar i några minuter idag, visar sig att Tyra sitter och håller i hennes pappas mobilladdare, som hon inte får röra, och hon vet om det, och erbjuder Lukas att ta på den också. Hon vill ju inte hamna i trubbel själv. Den lilla sluga räven. Blir därför bara kort med bebisar som rör sig, blir så när ingen av dem sitter still någonsin tillsammans . Och jag menar det, någonsin.



Önskar er alla en trevlig fredag, och trevlig helg!

idag fick nog Tyras pappa en skön känsla i kroppen. Tyra och jag var ensamma vid middagen idag, vanligtvis är vi ju tre stycken, vilket ungen tydligen noterat. Efter ett tag så tittar hon på mig och säger "pa...pa" och pekar ut genom fönstret. Pappa har ju varit där ute ett par dar nu byggandes på en altan. Pappa jobbar sa jag bara, kommer snart. Då vänder sig ungen om mot ytterdörren, och pekar och säger igen "pa...pa", och skiner som sol. Vilken grej, hon noterar att pappa inte är hemma, hon förstår att han är borta, och när han kommer så kommer han mycket riktigt oftast in genom dörren. Var ju tvungen att direkt ringa och berätta det här, första gången som hon liksom visar att hon förstår att nån är borta. Glad vart han, Tyras pappa alltså. Jätteglad. Och jag vart stolt. Jättestolt. Nu kan man ju bara hoppas att hon saknar mig lite när jag börjar jobba också!


såhär har det ju sett ut hos oss i nån vecka

lite segt här idag just nu. Tyra har sovit dåligt och snorat, så det är en lite trött mamma som har tagit sig an dagen. Vi har varit i stan och ätit lunch med några tjejkompisar, och en "in till stan resa" har förmågan att dränera mig. Så en trött mamma gånger tusen just nu. Men eftersom det regnar och regnar, och Tyra och jag har varit på språng hela dan, så kan vi unna oss att bara vara inne och hemma resten av eftermiddagen och kvällen. Åh, det är en sånn här dag som man önskar att man hade ett stort badkar, men det är på gång. Tålamod är ju tyvärr inte min starka sida. Men ifall vi hade haft det så hade jag inte suttit här och bloggat just nu, utan legat i badet med Tyra :)

Imorgon ska jag iväg på nått som jag borde gjort FÖRLÄNGESEN. Jag ska på sånn där barnlivräddningskurs som Röda Korset har. Jag har tänkt att gå i säkert ett år, men nu så blir det av. Den är två kvällar, så det verkar som att man går igenom ganska mycket saker. Jag behöver det iallafall, skulle även behöva uppdatera min livräddningskunskap vad gäller vuxna också, men jag börjar med barn. Nån som varit på en sånn här kurs? Jag återkommer med hur det var. Det ska iallafall bli jätteskoj.


snorig men nöjd ändå

jag har en helt fantastisk dotter, hon är tametusan helt underbar. Hon har helt ensam lyckats roa tre vuxna hela eftermiddagen och kvällen så till den grad att vi skrattat i flera timmar. Hon är verkligen helt otroligt, jag är så lyckligt lottad som har Tyra i mitt liv, jag ser framemot så många roliga stunder med henne även i framtiden. Det är så häftigt att se hur hon växer fram som en person, hur hennes personlighet tar form. Jag är så stolt och imponerad av henne och hur mycket hon förstår, och hur envis hon är med att själv göra sig förstådd. Mitt mammahjärta svämmar över av kärlek.


Tyra och Lisa har roligt ihop.

Tror ni Markus känner sig utstirrad eller iakttagen? Väldans spännande är ju det här med att han står där ute och jobbar iallafall. Ser ni hur skitigt glaset är på fönstret, ni kanske fattar varför man inte orkar putsa allt för ofta? Ganska lönlöst. Speciellt på kvällarna när det är mörkt, då blir ju fönstret som en spegel dessutom, och sin egen spegelbild måste man ju slicka och pussa på. Så är det bara.

Vi var på ett mycket viktigt bankmöte igår. Tyra hittade ett lekrum bredvid, som hade glasfönster ut mot där vi satt. Svårt var det att ta viktiga beslut när Tyra stod upptryckt mot glaset och slickade och vinkade och skrattade. Vi skrattade så vi grät nästan. Våran lilla spexare.


Tyra har börjat stå på ett ben, ser så roligt ut, som att hon går uppför en låtsastrappa, eller som en hund som ska pinka. Märkligt, undrar varför hon gör så....

Vi var på 10 månaders kontroll idag.

Lite siffror:

Vikt: 9470 gram
Längd: 73 cm.

Hon har gått upp nästan ett kilo på två månader, det var BVC tanten mycket nöjd med. Tyra ligger ju mitt på den nationella kurvan. Och så följer hon sin egen kurva lika perfekt. Förra gången vi var där så pratade vi ju lite om att tillsätta extra fett i Tyras mat för att se till att hon får i sig såpass mycket som hon behöver, eftersom hon är ett ganska rörligt barn som sällan sitter still. Och vi verkar ju göra helt rätt med hur mycket hon äter, så det känns skönt. Egentligen känns allt bra med Tyra, om man ska skryta lite, och det får man ju i sin egen blogg, så har vi varken problem med mat eller sömn eller humör på henne. Hon äter all mat som vi äter, hon sover hela nätter och hon skrattar och busar på dagarna. Hon är en väldigt fin liten tjej. Om vi får barn igen så kan vi bara hoppas på att vi får det lika lätt som vi har det med Tyra.

Doktorn tyckte att hon var väldigt stabil och med bra balans, de testade både grov och fin motorik; pincettgreppet, slå ihop klossar, klappa händer och hur hon tar sig framåt och uppåt. Allt såg bra ut. Det som Tyra fick mest beröm för vad hur mycket hon förstår av ord, och pratar. Hon säger ju mamma, pappa, titta och där. Om man frågar hur kossan låter säger hon mu. Hon kan peka ut sin mage, fot och näsa på beställning. Förutom det så kan hon även peka ut lampan, vart man har maten (kylskåpet) vart bilarna åker (utanför). Hon kan även och gör rörelser till vissa sånger, "klappa händerna när du är riktigt glad" ,"Imse Vimse" och "I ett hus". Inte perfekt, men i stora drag. Nästan varje dag tycker jag att man märker att hon kan nått nytt när det gäller förståelsen. Största skillnaden nu jämfört med 9 månader är att hon skiljer på mamma och pappa när hon pratar, hon vet vem som är vem. Sköterskan sa även att hon hade noterat redan vid 8 veckors kollen att Tyra hade ett ovanligt bra och nyanserat joller. Så hon var inte förvånad. Tänk vad stolt man blir när nån berömmer ens barn, nästan löjligt. Huvudsaken är ju egentligen att Tyra är glad och frisk i övrigt. Det är jag oerhört tacksam för att hon är.


Tyra några minuter gammal

Här sitter man och läser morgontidningen och dricker kaffe i lugn och ro, och vad får man inte se då, jo, Tyra som fotomodell:


visserligen så syns Tyras kompis Petter en aningen mer på bilden, men hon har fått med en arm och sidan på huvudet. Vilken grej, vilken fotomodell! Ok att det inte var i DN utan i Mitt I Tyresö, men ändå. Stort.

Tyra, hon är puts väck den här morgonen. Hon har suttit inne i sitt rum nu jättelänge och finurlar. För en stund sedan smög jag mig fram bakom henne, då satt hon och läste "babo pekar", nu låter det som att hon har hittat sina duplo bitar och en marracas. Skönt när hon klarar sig själv en stund. Även fast jag kommer alltid och stör efter ett tag, vill ju också vara med!

Man behöver inte vara kyrklig för att uppskatta en dockandakt, en karl, i det här fallet prästen, som leker och berättar sagor med dockor var helt enkelt underbart. Jag och Tyra var där för första gången idag, på dockandakt i kyrkan. Tyra uppskattade att de spelade piano, blev mer levande musik. Hon har nog aldrig suttit så still som hon gjorde i mitt knä idag, tittade och lyssnade på allt nytt. Prästen gillade hon också, satt och stirrade på han en lång och kärleksfull stund. Anledningen till lugnet kan också vara för att jag chockade henne med att andakten började klockan 09.00 på morgonen. Vi är ju vanligtvis lite sega här på morgonen. Men det gick över förväntan. Efteråt var det lek i öppna förskolan för alla barnen, och det är ju alltid uppskattat...

när jag sa att Tyra gillar ankor. Det gjorde jag inte. Hennes glädje över nya ankorna försvann inte över natten, det fortsatte även dag. Tyra och ankorna har hängt halva dan tillsammans kan man säga. En anka i handen gör dagen bättre är Tyras motto.

Vi har fått upp lite tavlor här ikväll, men jag har en vägg som jag har ett problem med, tänkte se om nån av er har nått bra förslag. Lägger upp ett inlägg om det sen.

Imorron är det äntligen dags för underBARABARN och Hem och Villa mässorna. Blir en riktig tråkig dag för Tyra imorron, för vi hade tänkt att hinna med båda mässorna på samma dag! Speciellt Hem och Villa mässan ska bli kul att besöka nu när man faktiskt är i behov av lite tips och inspiration, en massa saker och projekt kvar i vår villa som måste lösas. Som den där väggen ni ska få se sen.


Tyra och ankan gungar i flygplansgungan.

Tyra och ankan vaknar upp från middagstuppluren. Båda på strålande humör.

Tyra fick en ny uppsättning badankor igår. För er som inte vet det så är ungen helt tokig i ankor, och allra helst badankor. Hennes gamla ankor fick åka i soptunnan, hon har haft dem så länge och börjat bita av och skava av lite färg på näbbarna, tyckte det kändes sådär. Tyckte det var dags för lite nya ankor. Det tyckte Tyra också, hon blev glad, hon blev JÄTTEglad. Släppte inte sina ankor på hela eftermiddagen. En av ankorna fick följa med och göra ärenden och gå till affären också. Gillar man ankor så gör man.

Nu ska vi strax till babysimmet, där finns det JÄTTEmånga ankor, och rosa bollar. Tyra brukar ta tag i nått och sen inte släppa det på hela tiden vi är där. Hon brukar vilja krypa upp och dyka från en madrass i vattnet, då är hon så noggrann så, hon lägger först leksaken på madrassen, får hjälp att komma upp, och dyker sen tillbaka i vattnet, med leksaken stadigt i handen. Här tappas inte nått!

Även Duplobitar har hon en förmåga att inte släppa när hon leker. Hon kan röja runt här hemma och leka med lite olika saker, fast med en Duplokloss i ena handen. Hon släpper den inte. Vi misstänker att vi har en framtida handbollsspelare i familjen. Skarpa nypor.



Här snörvlas det iallafall, från mig. Tyra har vart lite snorig ett par dagar, men det verkar ha släppt. Istället är det jag som får uppleva den första förkylningen på väldigt länge. Kan inte komma ihåg när det var senast, när jag var gravid var jag aldrig sjuk heller. Men det är helt ok, hade ont i halsen igår, men det har gått över. Så det är bara lite täppt i näsan. Men ändå, kan ju inte åka och träna. Lite tråkigt.