Sitter och läser om hur himla jobbigt det verkar vara i Mexiko just nu med knarkkriget som blossat upp. Finns ju ett ganska enkelt sätt som man kan hjälpa till i detta elände, köp inte kokain. Men eftersom att kokain verkar vara en innedrog enligt DN idag så verkar det inte som att eländet kommer få nått slut. Tänker på mina vänner i Mexiko, speciellt eftesom att studenter från min skola blev ihjälskjutna för några veckor sedan när dem råkade komma emellan militären och knarkligorna. 

Att välja att plugga i Mexiko som jag gjorde var överhuvudtaget inte genomtänkt men blev ändå en av de bästa sakerna jag gjort i mitt liv. Även fast man blev lite avtrubbad när det gäller vapen och sånna saker, jag bodde ju dessutom i närheten av amerikanska gränsen och mitt "kokainbältet" som det så fint heter, kokainet var tvungen att faktas via den stad jag bodde för att ta sig vidare in i USA, men det var aldrig så illa med kokainkriget som det verkar vara idag.

Jag kunde inte låta bli att botanisera i lite bilder från det året, och insåg hur varmt, skönt och glad man var då, alltid. Livet var lätt fast svårt.